ATT SEGLA

Här kommer lite grundläggande information om hur man handskas med Aluett till sjöss, hur man hissar och halar segel, hur man vänder genom och undan vind, och vem som gör vad och med vad.

Fördelning av uppgifter

Det är bra med en arbetsfördelning, som gör att var och en ombord vet sina uppgifter. I praktiken är dock råsegling en rätt nyckfull hantering. Ofta dyker oväntade problem upp, som kräver omedelbara åtgärder. Då får hövitsmannen kvickt omorganisera uppgifterna ombord och alla i besättningen hjälpas åt att reda ut situationen.

 Så här ser i alla fall den grundläggande arbetsfördelningen ut på Aluett:

  • Hövitsmannen (skepparen) på akterdäck. Organiserar arbetet. Sköter brassarna.
  • Rorgängaren på akterdäck. Styr båten.
  • Skotaren i akterskeppet. Sköter skoten. Hissar och firar seglet.
  • Rackaren vid masten. Sköter racketrossen och priaren. Hissar och firar seglet. Kajar in och ut.
  • Halsaren i förskeppet. Sköter halsen. Håller utkik föröver. Nästkommenderande ombord.
  • Bolinaren i förskeppet. Sköter bolinan. Hjälper till med halsen. Håller utkik föröver.

filmning_ombord


MANÖVRER

Sätta segel

Först ryter hövitsmannen: ”Klart att sätta segel!” Besättningen intar sina positioner.

Därefter: ”Hissa seglet!” Skotaren och rackaren hissar seglet så snabbt de kan. När det är klart och dragrepet lagts fast, ropar de: ”Fast!

Därefter: ”Sätt halsen om styrbord!” (Eller babord.) Halsaren sätter fast halsen på angiven sida. När det är klart ropar han: ”Fast!” Bolinaren sätter fast bolina. Vid segling med vinden, läns, sätts inte hals och bolina fast.

Om seglet hissas i motvind, håller hövitsmannen seglet levande (fladdrande) för att minska vindtrycket, genom att med brassarna hålla rået parallellt med vinden. Med ett gott tag om förliga liket hjälper halsaren till med detta.

Så snart dragrepet lagts fast, brassar hövitsmannen seglet, så det fylls av vinden. Bolinaren sträcker bolina. Skotkarlen tar hem på skotet, efter hand som båten skjuter fart. Rackaren ställer in priaren, så seglet står snyggt.

Vända genom vinden

Hövitsmannen: ”Klart att vända genom vind!” Besättningen intar sina positioner. Sedan: ”Ror i lä!” Rorgängaren för rorkulten mot läsidan, så båten lovar upp mot vinden.

Hövitsmannen brassar rået långskepps med lä brass, för att behålla kraft i seglet så länge som möjligt.

När båten går genom vindögat, brassar han med lovartsbrassen in backvind i seglets övre förliga hörn, bräcker, samtidigt som skotaren lossar skotet och halsaren med smetten drar fram skothornet ungefär till det förligaste vantet. Hals och bolina ska sitta kvar under bräckningen. Backvinden i seglet för om masten vrider nu båten mot den nya kursen.

När båten vridit sig så mycket, att seglet kan stå riktigt på den nya kursen, ropar hövitsmannen: ”La gå!”

Halsaren lossar nu halsen och bolinaren bolinan. Sedan halar halsaren hem halsen på andra sidan så fort som möjligt. Samtidigt vrider hövitsmannen runt seglet framför masten med brassarna, men håller det sedan så det lever. Skotaren väntar med att ta hem på det nya skotet, annars kan inte halsaren få ner halsen i rätt läge.

Bolinaren hjälper halsaren att få ner halsen på plats och lägga fast. Genast när halsaren lagt fast, ropar han: ”Fast!” Det gäller att få halsen på plats snabbast möjligt. Först når det är gjort, kan vi andra göra något för båtens framdrift.

Nu brassar hövitsmannen för segling på den nya bogen, skotaren skotar hem till maximal dragkraft i seglet, bolinaren och rackaren lägger fast bolinan respektive priaren så seglet står vackert och vi susar åstad!

Vända undan vinden

Hövitsmannen ropar: ”Klart för vändning undan vind!” Därefter: ”Ror i lovart!”

Rorgängaren låter båten falla av undan vinden, skotaren sticker successivt ut skotet och hövitsmannen vrider rået med brassarna. När båten länsar, dvs vinden kommer akterifrån, gör halsaren loss halsen och bolinaren bolinan. Halsaren och bolinaren drar sedan fram den nya halsen på den andra sidan och lägger fast. Bolinaren tar hem och lägger fast bolinan på samma sida. Det är viktigt att detta görs snart, för ju högre upp i vind båten kommer, ju tyngre blir det.

Ta ihop

Hövitsmannen ropar: ”Klart att ta ihop!” Därefter: ”Ta ihop!” Skotaren lossar dragrepet och firar ned seglet. Hård vind kan pressa upp rået, så att det inte kommer ned av sin egen tyngd. För att minska vindtrycket får då skotaren först lossa skotet, hövitsmannen brassa liv i seglet och rackaren hjälpa till genom att dra i racketrossen (nedhalaren). Halsaren och bolinaren förhindrar att seglet går i sjön.

Kaja in och kaja ut rået

Om vi tar ihop för att lägga till med sidan mot t ex en brygga eller annan båt, får vi problem, om rået ligger tvärs över båten och sticker ut någon meter på båda sidor. Eftersom vanten sitter i vägen, kan vi ju inte vrida in rået i båten. vi får då istället kaja in rået, medan vi tar ihop.

När rået kommit lagom långt ned slutar skotaren tillfälligt att fira seglet. Rackaren drar nu ner den ena rånocken med brassen. Rånocken vrids sedan in innanför vanten och rået släpps sedan åter upp i vågrätt läge, samtidigt som skotaren firar seglet sista biten. Rået ligger nu långskepps bredvid masten.

Blåser det för hårt eller något annat hindrat besättningen att kaja in rået kan man lösa problemet på ett annat sätt. När seglet är nere lossas racken och rået förskjuts, så det inte är i vägen på den sida som tilläggningen ska ske.

När vi ska sätta segel igen och rået ligger långskepps, får vi kaja ut. Vi hissar en bit, tippar rået och vrider ut den undre rånocken för om vantet.

   
   

sigil